GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH. Jag håller på att bli tokig.

Den lilla jävla katten som jag avgudar så att jag håller på att dö gör mitt sommarlov till ett rent och skärt helvete. JA, jag är fruktansvärt bitter just nu. Jag vill inte annat en pussa på henne men jag kommer hamna på psykhem och det fortsätter såhär.

Det första som händer när jag vaknar på morgonen är att ögonen skaver, då måste jag gnugga.
Sen börjar dom klia, då måste jag gnugga ännu mer. Sen börjar dom skava för att jag gnuggat så mycket och då måste jag gnugga ännu mer. Det är som en ond jävla cirkel som får mina ögon att bli röda som jordgubbar och svälla upp som plommon.

Sen så täpps gärna näsan till också.
Och inte sådär så att det går över bara man lägger sig lite på mage, nej långt jävla bak bland slemhinnorna typ. Och jag är den typen av människa som bli hysteriskt desperat och får panik när jag inte kan andas. Då proppar jag i mig ännu mer piller som ska hjälpa mot det men det gör dom inte. Inte ens den starkaste av nässprayar hjälper.

Det är väl visserligen lite självförvållat också.
Jag borde kanske inte gosa med henne så fort det känns någorlunda bra men vad fan gör man då när hon hoppar upp i knäet, lägger sig längs halsen och tittar på en med det sötaste jävla nyllet som nånsin skådat dagens ljus.

Jag tycker jävligt synd om mig själv, henne och alla andra som är allergiska mot nåt. Nu vet jag hur jävligt det är.

/javligt_bitter_tjej_93

Sådärja, nu har jag dampat av mig lite och kan dra ut på en paddeltur med Empan. Najs!